Den Emmybelönade serien ”Vikings” är tillbaka med en ny säsong.
När vikingarna slåss för att erövra världen består trupperna av både män och kvinnor.
Men hur ligger det egentligen till med kvinnliga vikingakrigare – fanns de på riktigt?

Annons

Detta innehåll är framtaget av vår partner. Det är inte skrivet av och behöver inte nödvändigtvis reflektera Aftonbladet-redaktionens åsikter.

Läs mer på HBO Nordic

är vikingen Ragnar och hans son Björn beger sig till Kattegatt lämnas hustrun Lagertha och dottern Gyda ensamma på gården.
Kvinnornas kvällssyssla, som består av vävning i stugan, avbryts abrupt när Lagertha hör ljudet av besökare.
Hon gömmer dottern för att konfrontera två främmande, oinbjudna män.

– Vi vet att du är ensam. Vi vet att männen har dragit, säger den ena mannen med ett flin.
– Om ni är hungriga kan jag ge er mat, om ni är törstiga kan jag ge er dryck. Annars måste ni gå, säger Lagertha utan att röra en min.
– Vi kommer att äta och dricka när vi har tillfredsställt våra andra behov, säger den flinande mannen, jag vill inte behöva döda dig.
Lagertha, som vid det här laget har greppat tag om ett järnspett, svarar sammanbitet:
– Ni skulle inte kunna döda mig om ni så försökte i hundra år.

Fakta

Plundringarna

Många av slagen och plundringarna i ”Vikings” är hämtade ur verkligheten.
Vikingatiden brukar anses ha börjat den 8 juni 793, då vikingar plundrade det rika och mäktiga klostret i Lindisfarne, England.
Alkuin, samtida kyrkoman och lärare från Northumbria i England, skrev följande om den blodiga attacken:
”Aldrig tidigare har sådan terror skett i Britannien så som vi nu har plågats av detta gudlösa folk. Hedningarna hällde ut blodet från helgon runt altaret, och trampade på helgonens kroppar i Guds tempel, som om de vore dynga på vägen.”
Detta blev startskottet för många plundringar i Europa. Högt uppsatta ledare togs ofta till fånga av vikingarna, som krävde stora lösensummor för att skona dem.

Männen antar utmaningen. Attacken hinner dock knappt påbörjas innan det visar sig att Lagertha hade rätt.
Med järnspett, skära och nävar ger hon männen en omgång innan hon kastar ut dem.
Scenen utspelar sig i det allra första avsnittet av den Emmybelönade serien ”Vikings”.
Och det är bara ett sparsamt smakprov på Lagerthas förmåga att fajtas.

en 30 november är väntan över för alla ”Vikings”-fans. Då har nämligen säsong 5 av succéserien premiär på HBO Nordic. Samma datum släpps även alla tidigare säsonger.

Fakta

Erövringarna

Ragnar Lodbroks bror Rollo är löst baserad på verklighetens Rollo, en vikingahövding som år 911 grundade det normandiska väldet i norra Frankrike.
Rollo slöt ett avtal med den frankiske kungen Karl III, som innebar att han fick ett område vid floden Seines mynning: det som blev Normandie. I gengäld skulle han försvara området mot andra vikingar. Som en del i avtalet lät Rollo sig även döpas – han blev då Robert I.
Vikingarna bosatte sig även bland annat på Island, Irland och de brittiska öarna, och besökte så långväga platser som Nordamerika och nuvarande Irak.

Bilden av vikingar må osa av testosteron och maskulinitet – men kvinnorna i ”Vikings” förpassas knappast till att enbart vara fruar och döttrar. Här möter vi flera kvinnor som slåss sida vid sida med männen i slagfälten.
Lagertha är förvisso Ragnars hustru och en kärleksfull moder – men framför allt är hon en dödlig krigare.

– Lagertha är stark men hon har också svagheter. Det är det jag älskar med henne. Hon har brister och inre konflikter, och hon ifrågasätter saker. Hon är inte enbart stenhård utan mer nyanserad än så, har skådespelaren Katheryn Winnick sagt om sin roll.

Karaktären har hyllats av recensenterna. Och ny forskning visar att kvinnliga krigare – så kallade sköldmöer – inte bara existerade i sagorna.

Fakta

Skeppen

Ragnar har stor nytta av vännen Floki som är en mästare på att bygga skepp.
Och just skeppen var en av vikingarnas stora framgångsfaktorer. Den långa, smala formen gjorde att de kunde färdas snabbt över haven. Tack vare de platta skroven kunde skeppen köras ända upp på stranden. Detta i kombination med att vikingarna tog ner seglen och rodde den sista biten in till land gjorde att de kunde utföra överraskningsattacker.

År 1889 grävdes en av de mest omtalade gravarna från vikingastaden Birka fram. Graven tillhörde en krigare. Där fanns också vapen, två hästar och ett brädspel vilket visar att det rörde sig om en högt uppsatt krigare.
Fyndet har fungerat som modell för hur gravar för krigare under vikingatiden såg ut.
Kvarlevorna antogs tillhöra en man, trots att delar av skelettet tydde på att det rörde sig om en kvinna.

En färsk DNA-analys avslöjar dock att personen hade två x-kromosomer – och alltså var en kvinna.
Birkakrigaren är dessutom inte ensam i sitt slag. Två vikingakrigare som grävdes fram i Norge i början av 1900-talet har också visat sig vara kvinnor.
Det är mycket vi inte vet om vikingarnas liv. Men att kvinnor hade möjligheter som sträckte sig utanför hemmets väggar råder det få tvivel om.

Fakta

Maten

Lyckade plundringar, avrättningar, bröllop… Orsakerna till festmåltider i ”Vikings” är många.
Vikingarnas matvanor hade nog fått tummen upp av en och annan LCHF-förespråkare. Socker fanns inte. Fisk var ett vanligt livsmedel, och vid festliga tillfällen åt man gärna hästkött. Får, getter och höns var andra källor till föda. Bland fattigare människor fick kolhydrater ta större plats, i form av gröt av olika sädesslag.
Törsten släckte man med öl och mjöd.

Annons

Detta innehåll är framtaget av vår partner. Det är inte skrivet av och behöver inte nödvändigtvis reflektera Aftonbladet-redaktionens åsikter.

Läs mer på HBO Nordic